Diskussionen om dricks-kulturen i Sverige k\u00e4nns inte l\u00e4ngre s\u00e5 aktuell. Att vi inte betalar med kontanter l\u00e4ngre spelar s\u00e4kert en stor roll, och med tr\u00e5dl\u00f6sa kortmaskiner s\u00e5 f\u00e5r vi inte ens en slip att skriva under. Eftersom kontantl\u00f6sa krogar anses b\u00e4ttre och effektivare p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt s\u00e5 \u00e4r det inte konstigt att fler och fler v\u00e4ljer det sp\u00e5ret. Men f\u00f6r vissa skapar detta ett problem f\u00f6r de anser att dricksen blir s\u00e4mre. Att man inte l\u00e4ngre har den sista akten med g\u00e4sten d\u00e5 dom sista trevliga fraserna utbyts och den eventuella dricksen l\u00e4mnas med en summa p\u00e5 slipen eller frasen \u201dbeh\u00e5ll resten\u201d uttalas.<\/p>\n
Vi kommer antagligen aldrig g\u00e5 tillbaka till det \u201dgamla\u201d s\u00e4ttet, och visst l\u00e4mnas det dricks fortfarande. Och vi f\u00e5r sj\u00e4lvklart inte gl\u00f6mma att dricksen inte kan f\u00f6rv\u00e4ntas utan \u00e4r ett tecken p\u00e5 att g\u00e4sten har haft extra trevligt och uppskattat hur den har blivit omh\u00e4ndertagen.<\/p>\n
Men om man vill b\u00e4ttre p\u00e5 sina chanser ytterligare s\u00e5 kan en del av svaret vara musik!
\nJust det, musik. Studier visar nu p\u00e5 att den musik man spelar p\u00e5 restauranger kan p\u00e5verka hur g\u00e4ster dricksar. Det handlar sj\u00e4lvklart inte om musiken i sig utan snarare st\u00e4mningen som skapas med musiken.
\nStudien som kommer fr\u00e5n \u00d6sterrike f\u00f6resl\u00e5r att musik som anses vara mer \u201dupbeat\u201d, allts\u00e5 gladare med lite h\u00f6gre tempo f\u00e5r g\u00e4ster att k\u00e4nna sig mer gener\u00f6sa. Universitetet i Innsbruck gjorde en studie med 277 g\u00e4ster p\u00e5 en lokal restaurang d\u00e4r notan f\u00f6r tv\u00e5 brukade sluta p\u00e5 cirka 1000kr. Vanligtvis hamnade dricksen p\u00e5 10%.
\nMen spelades musik som tex ABBA\u00b4s \u201dDancing Queen\u201d eller Billy Joel\u00b4s \u201dUptown Girl\u201d s\u00e5 \u00f6kade drickssumman med ca 40kr. \u00c4ven melankolisk musik som Amy Winehouse\u00b4s \u201dBack to Black\u201d har gett liknande resultat.
\nAnledningen till det kan enligt psykologen Annika Beer ha att g\u00f6ra med att om man h\u00f6r melankolisk musik k\u00e4nner man sig mer ben\u00e4gen att hj\u00e4lpa till. Allts\u00e5 i den h\u00e4r situationen vill man hj\u00e4lpa sin servit\u00f6r eller servitris med mer dricks.<\/p>\n
Det skall \u00e4ven till\u00e4ggas den h\u00e4r effekten var tydligare hos \u00e4ldre g\u00e4ster. Eventuellt f\u00f6r att \u00e4ldre g\u00e4ster kan ha en st\u00f6rre ekonomisk frihet att ge dricks. Samt att yngre g\u00e4ster blivit utsatta f\u00f6r mer musik genom sin uppv\u00e4xt och \u00e4r d\u00e4rmed mer immuna mot den typen av influenser.<\/p>\n
Eller s\u00e5 gillar yngre g\u00e4ster inte ABBA eller Billy Joel och t\u00e4nker ist\u00e4llet, “vem sk\u00f6ter musiken p\u00e5 det h\u00e4r st\u00e4llet egentligen?”<\/p>\n