Tv\u00e5 nya studier bekr\u00e4ftar att viktkontroll ofta \u00e4r resultatet av gener, inte ditt egna styrande.
\nI den f\u00f6rsta studien som gjorts unders\u00f6kte man m\u00e4nniskor som varit smala hela livet. Inte f\u00f6r att dom har h\u00f6g \u00e4mnesoms\u00e4ttning eller metabolism, utan f\u00f6r att dom helt enkelt inte bryr sig s\u00e5 mycket om mat. Dom \u00e4ter aldrig speciellt mycket mat, och inte heller kretsar deras tankar st\u00e4ndigt p\u00e5 n\u00e4sta m\u00e5ltid. Brittiska forskare har nu eventuellt hittat orsaken till detta. Vissa av m\u00e4nniskorna i studien b\u00e4r p\u00e5 en genetisk mutation som h\u00e4mmar aptiteten, samt minskar risken f\u00f6r diabetes och hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar.<\/p>\n
Den nyligen publicerade artikeln om studien i tidningen \u201dthe Cell\u201d h\u00e4mtar mycket av sina resultat fr\u00e5n \u201dthe UK Biobank\u201d som inneh\u00e5ller provsvar fr\u00e5n \u00f6ver en halv miljon m\u00e4nniskor i \u00e5ldrarna 40\u201369 \u00e5r. Deltagarna har h\u00e4r l\u00e4mnat DNA prover samt sjukv\u00e5rdshistorik och l\u00e5tit forskarna f\u00f6lja dem under flera \u00e5r.<\/p>\n
I den andra studien, ocks\u00e5 fr\u00e5n \u201dthe Cell\u201d anv\u00e4ndes samma underlag av m\u00e4nniskor f\u00f6r att g\u00f6ra en riskanalys f\u00f6r risken f\u00f6r fetma. Resultatet av denna studien visar p\u00e5 att vi kan redan vid barnsben f\u00f6rutse ifall det finns en risk f\u00f6r livsl\u00e5ng \u00f6vervikt och fetma eller inte. Tillsammans visar de h\u00e4r tv\u00e5 studierna p\u00e5 vad forskare \u00f6nskar fler m\u00e4nniskor f\u00f6rstod sig p\u00e5. Det finns allts\u00e5 biologiska anledningar till varf\u00f6r vissa m\u00e5ste k\u00e4mpa med sin vikt medans andra inte beh\u00f6ver t\u00e4nka sig f\u00f6r i samma utstr\u00e4ckning. Och skillnaderna syns oftast i aptiten, inte i f\u00f6rbr\u00e4nningen. M\u00e4nniskor som l\u00e4gger p\u00e5 sig extra mycket vikt eller har sv\u00e5rt f\u00f6r att h\u00e5lla sig smala, k\u00e4nner sig i sj\u00e4lva verket hungrigare \u00e4n vad smala m\u00e4nniskor g\u00f6r.<\/p>\n
Genen som kan ha mutationen som forskarna kommit fram till heter MC4R. M\u00e4nniskor med den h\u00e4r genen \u00e4r oftast oh\u00e4lsosamt \u00f6verviktiga. Vad den h\u00e4r mutationen p\u00e5 genen g\u00f6r enligt forskarna \u00e4r att den tar bort k\u00e4nslan av m\u00e4ttnad efter en m\u00e5ltid. Vanligtvis n\u00e4r man \u00e4ter \u00e4r den h\u00e4r genen p\u00e5slagen och skickar d\u00e5 en signal till hj\u00e4rnan som ber\u00e4ttar att man \u00e4r m\u00e4tt. Efter signalen \u00e4r registrerad s\u00e5 sl\u00e5s genen av igen. Men vissa m\u00e4nniskor b\u00e4r allts\u00e5 p\u00e5 en mutation p\u00e5 den h\u00e4r genen som g\u00f6r att den inte fungerar helt enkelt. Resultatet blir att hj\u00e4rnan aldrig f\u00e5r signalen att man \u00e4r m\u00e4tt eller att man har \u00e4tit nog. Man k\u00e4nner sig ist\u00e4llet hungrig hela tiden och detta leder ofta till grov \u00f6vervikt. Risken f\u00f6r diabetes och hj\u00e4rtsjukdomar \u00f6kar med hela 50% j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e4nniskor utan mutationen.<\/p>\n
Men det kan ocks\u00e5 sl\u00e5 \u00f6ver \u00e5t andra h\u00e5llet ber\u00e4ttar en av forskarna. Hela 6% av jordens befolkning har en annan typ av mutationen p\u00e5 MC4R. I dessa fall \u00e4r signalen p\u00e5slagen hela tiden och resulterar i av man k\u00e4nner sig n\u00e4stan alltid m\u00e4tt. Den svenska professorn Cecilia Lindgren fr\u00e5n The University of Oxford, med specialistomr\u00e5de inom \u201dgenomic endocrinology och metabolism\u201d och som forskar inom Diabetes typ2 s\u00e4ger;<\/p>\n
– Vi tror att regleringen av hunger och k\u00e4nslan av m\u00e4ttnad \u00e4r nyckeln, det finns mat \u00f6verallt, \u00e4r man lite hungrig och n\u00e5gon st\u00e4ller fram ett fat med bullar p\u00e5 ett m\u00f6te, vem kommer str\u00e4cka sig efter en bulle?<\/p>\n
Tillbaka till den andra studien d\u00e5. H\u00e4r har en kardiolog fr\u00e5n Massachusetts General Hospital tillsammans med sina kollegor s\u00f6kt efter ett s\u00e4tt att f\u00f6rutse vem som kommer bli \u00f6verviktig eller k\u00e4mpa mot fetma samt vem som kan slippa viktproblem. Forskarna satte ihop en riskanalys baserad DNA avvikelser i genen. Deltagare med de h\u00f6gsta resultaten v\u00e4gde ca 14kg mer \u00e4n de med l\u00e4gst resultat. Bland dem \u00f6verviktiga fick 60% av deltagarna h\u00f6gt resultat i unders\u00f6kningen. En forskare fr\u00e5n \u201dthe Broad Institute\u201d i Boston sa att de var chockade av resultatet. Men eftersom man gick mestadels p\u00e5 resultaten fr\u00e5n UK Biobank s\u00e5 kvarstod fr\u00e5gan,
\n– I vilken \u00e5lder, eller n\u00e4r uppst\u00e5r detta? Man tog d\u00e5 till sig ytterligare information fr\u00e5n 300\u00a0000 deltagare i andra genetiska unders\u00f6kningar. Hos nyf\u00f6dda med h\u00f6gt resultat fr\u00e5n riskanalysen j\u00e4mf\u00f6rt med sp\u00e4dbarn med l\u00e4gre resultat skiljer det ingenting i vikt. Men vid tre \u00e5rs \u00e5lder kunde man redan se skillnaden och vid \u00e5tta \u00e5rs \u00e5lder var barnen redan mycket \u00f6verviktiga.<\/p>\n
Men bara f\u00f6r att man har ett h\u00f6gt resultat betyder det inte att man m\u00e5ste lida av fetma hela livet. Det utg\u00f6r dock en h\u00f6gre risk. En av forskarna s\u00e4ger ocks\u00e5 att, – \u00e4ven om det \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nande att det \u00e4r f\u00f6rst vid \u00e5tta \u00e5rs \u00e5lder man tydligt ser skillnaden, s\u00e5 \u00e4r det \u00e5tta \u00e5r av m\u00f6jligheter att g\u00f6ra skillnad inf\u00f6r framtiden.
\nOch bland de 10% av jordens befolkning som har det h\u00f6gsta resultatet i riskanalysen s\u00e5 \u00e4r m\u00e5nga inte feta, varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5? Finns det kanske ok\u00e4nda gener som motverkar k\u00e4nslan av att forts\u00e4tta \u00e4ta \u00e4ven hos folk med h\u00f6gst resultat? Eller har de bara b\u00e4ttre tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt vid kontrollering av hunger och \u00e4tande?<\/p>\n
S\u00e5 om vi ser till oss sj\u00e4lva, kan detta ge n\u00e5gon av oss ett svar eller anledning till varf\u00f6r vi ser ut som vi g\u00f6r eller hur vi m\u00e5r. Kan vi ta resultat fr\u00e5n unders\u00f6kningar som den h\u00e4r f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5r tillvaro p\u00e5 arbetsplatsen eller privat? Kanske finns det utrymme f\u00f6r en annan typ av f\u00f6rst\u00e5else gentemot andra kollegor eller g\u00e4ster, samt kan vi kanske ta till oss s\u00e5dan h\u00e4r information f\u00f6r att hj\u00e4lpa andra?<\/p>\n
Kom ih\u00e5g att en glad mage ger en roligare vardag, hur den \u00e4n ser ut!<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n