Roliga nyheter f\u00f6r v\u00e5ra grannar, och det handlar inte om K\u00f6penhamn och Danmark nu utan om guttarna i Norge. Norge har vart minst sagt \u00e5terh\u00e5llsamma med ans\u00f6kningar f\u00f6r geografiska beteckningar p\u00e5 produkter producerade inom landet. Enligt det online register som finns \u00f6ver geografiskt registrerade produkter s\u00e5 har Norge endast tv\u00e5, T\u00f8rrfisk fra Lofoten (torkad torsk fr\u00e5n lofoten) och Fenal\u00e5r (r\u00f6kt f\u00e5rk\u00f6tt), men nu blir det \u00e4ndring p\u00e5 det n\u00e4r man l\u00e4gger till Norsk Vodka och Norsk Akvavit.<\/p>\n
Enligt ans\u00f6kan s\u00e5 har b\u00e5da produkterna en etablerad norsk identitet. Officiellt har man destillerat sprit i Norge sedan 1531, n\u00e4r man f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen skickade ett paket inneh\u00e5llande Norsk Akvavit fr\u00e5n Eske Bille fr\u00e5n Bergen till den sista \u00e4rkebiskopen av Norge, Olav Engelbrektsson. Man h\u00e4vdar ocks\u00e5 att man p\u00e5 mitten av 1800-talet hade drygt 9000 norska destillerier, de flesta g\u00e5rdsbryggerier, men \u00e4nd\u00e5. P\u00e5 den tiden ans\u00e5g man att den norska spriten var en viktig del av folkhemmet och n\u00e5got som anv\u00e4ndes i medicinskt syfte och mot kylan och det kalla klimatet.<\/p>\n
Inte helt ov\u00e4ntat ledde den h\u00e4r minst sagt l\u00e4tta inst\u00e4llningen, f\u00f6r vad som egentligen var hembr\u00e4nt, till osunda dryckesvanor. Och till slut inf\u00f6rde den norska staten regler som ledde till ett helt decennium av spritf\u00f6rbud som varade mellan 1916 till 1927. \u00a0Men tiden gick och destilleringen flyttades till reglerade statliga produktionsfaciliteter. Norsk vodka blev med tiden renare och b\u00e4ttre, med en h\u00f6gre kvalit\u00e9 och l\u00e4gre metanol-niv\u00e5er.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller den norska akvaviten \u00e4r historien lite annorlunda. 1776 publicerade Christopher Blix Hammer fr\u00e5n Melbostad i Hadeland en artikel om processen och framst\u00e4llandet av vad han kallade, norske Akeviter, B\u00e6r-Tinkturer og B\u00e6r-Safter. Artikeln hette en Chymiskoeconomisk Afhandling.<\/p>\n
Artikeln beskriver hur man anv\u00e4nder sprit fr\u00e5n spannm\u00e5l och blandar den med olika \u00f6rter och kryddor. Men p\u00e5 1830-talet gick man fr\u00e5n spannm\u00e5l till potatis f\u00f6r framst\u00e4llning. Det var ocks\u00e5 under dessa \u00e5r som man introducerade fatlagring som blev en viktig del i framst\u00e4llningen. Det \u00e4r dessa historiska h\u00e4ndelser som bland annat utg\u00f6r basen f\u00f6r reglerna om framst\u00e4llning av norsk akvavit idag. Akvaviten m\u00e5ste inneh\u00e5lla minst 95 procent norska potatisar och m\u00e5ste fr\u00e4mst smaks\u00e4ttas med kummin och\/eller dill, f\u00f6r att sedan mogna p\u00e5 norska ekfat.<\/p>\n
F\u00f6r vodkan kan ingredienserna vara importerade men spriten m\u00e5ste framst\u00e4llas, fermenteras och destilleras i Norge. Produktionen m\u00e5ste ge en \u201dren och organoleptisk, neutral vodka\u201d detta eftersom karakt\u00e4ren som destillatet har \u00e4r det som avg\u00f6r kvalit\u00e9n p\u00e5 sj\u00e4lva produkten.\u00a0Norsk vodka \u00e4r var tidigare redan registrerad som en del av \u201dEuropean Economic Area agreement\u201d men Norge vill allts\u00e5 ytterligare f\u00f6rst\u00e4rka dess ursprung och kvalitetsm\u00e4rkning eftersom de tydligen funnits f\u00f6rs\u00f6k de senaste \u00e5ren att s\u00e4lja vodka med m\u00e4rkningen \u201dnorsk vodka\u201d men som inte framst\u00e4llts p\u00e5 korrekt s\u00e4tt.<\/p>\n
Men nu vet alla vad som g\u00e4ller och produkterna \u00e4r s\u00e4krade.<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Roliga nyheter f\u00f6r v\u00e5ra grannar, och det handlar inte om K\u00f6penhamn och Danmark nu utan om guttarna i Norge. Norge har vart minst sagt \u00e5terh\u00e5llsamma med ans\u00f6kningar f\u00f6r geografiska beteckningar p\u00e5 produkter producerade inom landet. Enligt det online register som finns \u00f6ver geografiskt registrerade produkter s\u00e5 har Norge endast tv\u00e5, T\u00f8rrfisk fra Lofoten (torkad torsk […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":5806,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[14,16],"tags":[],"class_list":["post-5803","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-varlden","category-fb"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/old.foodfriends.com\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5803","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/old.foodfriends.com\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/old.foodfriends.com\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/old.foodfriends.com\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/old.foodfriends.com\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5803"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/old.foodfriends.com\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5803\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5809,"href":"https:\/\/old.foodfriends.com\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5803\/revisions\/5809"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/old.foodfriends.com\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5806"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/old.foodfriends.com\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5803"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/old.foodfriends.com\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5803"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/old.foodfriends.com\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5803"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}